Hoppa till sidans innehåll

Historik


Korpen Borås är Sveriges äldsta Korpförbund, 1990 firade Korpen Borås 50 år.

Här kommer lite bilder och historik hämtat från Boråskorpens jubileumsskrift, tack vare ett utomordentligt arbete av tidigare ordföranden Tore Westeman har denna jubileumsskrift kunnat framtagas och dokumenterats med hjälp av Ingegerd Nyborg.

1940-talet:Fältsportens första år Korpidrott, d v s motionsidrott bedriven bland de anställda inom företagets ram och med dess stöd, är en ganska gammal företeelse i Borås. Vad fotbollen beträffar fanns det redan under åren 1925-1926 en serie för fabrikslag, som startades av IF Elfsborg. Denna blev emellertid kortvarig, och verklig korpfotboll kom ej i gång, förrän Borås fältsportkommitté bildades 1940. Borås fältsportkommitté blev inte bara den första sammanslutningen för korpidrott i Borås utan också det första egentliga korpidrottsförbundet i Sverige. Det näst äldsta korpförbundet bildades först tre år senare i Motala 1943, och rikssammanslutning för korpidrott ej förrän i februari 1945. Kommittén bildades under intrycket av finsk-ryska vinterkriget 1939-1940, och initiativtagare var chefen för I15, överste Anders Bergquist.

Naturligt nog dominerade militärt betonade tävlingar. Den allra första tävlingen var en fältskjutning på skidor i januari 1940. Man anordnade både individuella och lagtävlingar, omfattande sådana moment som fältskjutning, handgranatkastning, målspaning, otientering, luftgevärsskjutning, förbandsläggning m m, alla färdigheter, som kunde anses viktiga i en krigssituation. En sådan tävling anordnades i oktober 1940 och det var troligen den första "riktiga" fältsporttävlingen i Sverige. Denna tävlingen samlade hela 34 10-mannalag, segrare blev ett lag från Wäfveribolaget.

Korpidrotten introduceras

Fotbollen stod som tidigare nämnts på kommitténs program redan från första verksamhetsåret men tog tydligen ingen riktig fart förrän följande år. Då rapporterar man en turnering om tre grupper med Algots som segrare. Fältsporten stod det året i sitt flor - tre tävlingar med både manliga och kvinliga deltagare, av vilka hösttävlingen räknade 82 6-mannapatruller. På hösten ordnades de första korptävlingarna i friidrott med, som man säger i årsberättelsen, rekorddeltagande - 355 tävlande från 54 olika företag. Segrare som ganska ofta blev Wäfveribolaget. 1941 kan sägas ha varit det första riktigt omfattande verksamhetsåret för korpidrotten i Borås, och vid årets slut var 42 företag anslutna till kommittén. I stort sett gick verksamheten de följande åren, fram till namnändringen och ombildningen till korpförbund, i de redan uppkörda spåren med fältsporttävlingar och korpmästerskap i fotboll och friidrott.

Historik3

En dampatrull forcerar hindren vid den kvinnliga fältsportdagen 1943

 Man hade problem med vädrets makter ibland, så tex vintern 1943, då "vinterfältsportdagen" måste inställas på grund av snöbrist. 1944 års vintertävling räknade 72 3-mannalag, fastän man i det sista inte visste, om det skulle tävlas till fots eller på skidor. Individuell segrare den gången blev för övrigt en känd "korpare", Valter Persson, Just Färgeri. Inte utan stolthet förklarar styrelsen i årsberättelsen för 1943, att Borås kan räkna sig som "en av de ledande platserna, när det gäller fältsporten" . När det var prisutdelning ordnade man gärna någon extra högtidlighet, det raporterades från en prisutdelning på I 15 en publik på omkring 1000 personer, men så lockade man också med uppvisning av pansarbilar, luftvärnskanoner och eldkastare. Årsskiftet 1944-45 var 41 företag anslutna till kommittén och eftersom man inhämtade uppgifter om antalet aktiva inom resp korporationer, får man en ganska god bild av omfattningen, Störst ifråga om aktiviteten var tydligen Wäfveribolaget med 360 aktiva medlemmar, följt av Konstsilke med omkring 200, Eiser med 150 samt Yllekoncernen och Linds med ca 100. Det första verksamhetsåret visade en omslutning på 3776 kr - att jämföra med de senaste årens miljonomslutning.

Korpförbund bildas

Efter krigsslutet 1945 var det kanske naturligt, att intresset för de försvarsbetonade idrotterna mattades betydligt, och att fortsättningen kom att gå i den rena korpidrottens tecken. Under detta år hadde ju också rikssammanslutningen, Svenska Korpidrottsförbundet, bildats, och Boråskommittén fick redan från början nära kontakter med förbundet. Fram t.o.m 1946 fortsatte man att anordna fältsporttävlingar, dock med ganska litet deltagande. Samtidigt upptogs flera idrotter som skytte, orientering, varpa, handboll och damidrott. Detta förutom de redan existerande fotboll, allmän idrott och fältsport. Det diskuterades dessutom på planer om aktiviteter i skidåkning, cykel, simning, bordtennis och badminton, men kunde inte uppbringa lämpliga kandidater till dessa sektioner. Sommaren 1946 besökte Rikskorpens nye ombudsman Henry Ohlson, Borås och kunde meddela att Boråsarna erhållit ett anslag på 1500 kr per år, vilket ansågs vara ett ganska frikostigt bidrag. Samtidigt beslöt man att ingå som medlem i det nya korpförbundet, men det dröjde till årsmötet 1947 innan man föreslog en namnändring till Borås korporationsidrottsförbund. Detta förslag väckte dock ganska heta  känslor hos vissa mötesdeltagare. Namnändringen godkändes dock på årsmötet.

De första korpåren

Den utökade verksamheten i det nya korpförbundets regi tog så småningom god fart, och det första året 1947, var sektionerna för fotboll, handboll, orientering, friidrott, tennis och bordtennis i gång med sin verksamhet. Året därpå utökade man med badminton, bowling, simning och skidor. Sektionen började också med söndagspromenader och en del utflykter, aktiviteter, som senare skulle bli ännu mer omfattande. Totalt i hela Sverige hade Korpen nu nått en betydande omfattning - rapporten vid årsmötet talar om 23 lokalförbund med 1120 korpklubbar.

Historik4

Carl-Albert Andersson hedrade Boråskorpens årsstämma 1948 med sin närvaro. På middagen efter stämman ses han här tillsammans med bla dir Hörstadius, Wäfveribolaget, Mats Rydboholm, Eiser, Evert Ageros, Wäfveribolaget och Ewert Frendelius, Boråskorpens ordförande 

1950-talet

Verksamheten växte, tidtals i en sådan omfattning, att styrelse och ledare hade svårt att hänga med. Planer och lokaler saknades ofta, och vissa kontroverser uppstod ibland med Idrottsfrämjandet, som vid denna tid bestämde över stadens fotbollsplaner och lokaler för idrotterna. Företagsamma ledare för några sektioner, bla bordtennisen, tillgrep "privata" lösningar, som nog löste lokalproblemet men å andra sidan hade besvärande ekonomiska konsekvenser. Men man accepterade tydligen ibland att enskilda ledamöter gick utanför gränserna för sina befogenheter, och de flesta kontroverserna löstes med gott humör och med mjukt handlag. En ny och bättre kanslilokal på Göta anskaffades genom stadens försorg till jubileumsåret 1950, men en del styrelseledamöter uttalade sina bekymmer för hyran, 700 kr per år, som man ansåg var i dyraste laget. Folkidrottsmärken gjorde sin debut i slutet av år 1949, och företagsgymnastiken sköt fart, fick en egen sektion och rapporterade verksamhet vid 21 företag i början av år 1950. Hösten detta år startade man gymnastk för både damer och herrar i Boråsbadet, en verksamhet, som raskt ökade i omfattning. Både ifråga om Folkidrottsmärket och företagsgymnastiken låg Borås i främsta ledet bland korpförbunden. Korpens dag arrangerades i augusti 1950 som kom att sammankopplas med fältstafetten i Ramnaparken. En fråga dök upp som gick i följetong i flera år, nämligen planerna på en friluftsgård vid kypesjön. Tillslut stod en kommunal friluftsgård klar vid sjön. Kung Gustaf V hade 1948 skänkt en ståtlig silverkanna att användas som vandringspris till bästa lokalförbund inom korpen, när det gällde motionsidrott.

Korpen

Kungakannan erövrad 1955 och 1959 av Boråskorpen.

Borås avancerade något i tävlingen om Kungens Kanna, där Boråskorpen 1950 kom på 9:e plats. 1954 var ett år med stora utåtriktade propagandaarrangemang, "Frufridagen" en aktivitet för "hushållslediga" fruar, som väl knappast vore tänkbar i jämlikhetens dagar, tipspromenader runt staden, lockade 1200 damer, och Korpen inledde ett mångårigt samarbete med I 15 och Borås Tidning beträffande "Fältstafetten" i Ramnaparken. Antalet företag, anslutna till Korpen, ökade stadigt under de första åren på 50-talet, och år 1954 noterade man 104 korporationer.

Historik24

Full fart vid landstigningen - fältstafetten 1955

I riksmarschen på hösten detta år ställde nära 1000 deltagare upp, en sektion som gick starkt framåt var bordtennisen med 474 deltagare i korpmästerskapen. Kansliresurserna förbättrades genom flyttning till ny lokal på Salängsgatan, men där kom man ej att stanna längre än till 1957, då expeditionen flyttade till den nybyggda idrottshallen. År 1955 var också på annat sätt ett märkesår för Boråskorpen. Förbundet erövrade Kungens Kanna som bästa korpförbund, när det gällde samlad aktivitet. De avslutande fem åren av 1950-talet kännetecknades av en konsolidering av verksamheten. Antalet korporationer höll sig på ungefär 100. 234 matcher avverkades i fotbollsturneringen 1957 och över 500 spelare deltog i bordtennisserierna.

Korpen

Snörullning för damerna efter bastubadet vid Kypesjön någon gång på 50-talet

Fältstafetten hade blivit något av en institution, liksom "Frufridagen" som emellertid bytte namn 1957 och kallades för "Damernas fönsterrond" 1500 damer ställde upp och beskådade frågeskyltar hos firmorna. "Hälsoåret 1958" och "Simma sommaren till mötes" är rubriker, som kan sättas över 1958 års verksamhet och som delvis kom att prägla inriktningen även de följande åren. I Borås samlade simpropagandan omkring 1200 deltagare, och detta var kanske det mest lyckade enskilda arrangemanget.

Korpen

Korpens damer säljer lotter för "Hälsoåret" 1958 vid Esplanaden

Korpen engagerade sig mycket aktivt i lokalkommittén "Idrott för handikappade och åldringar" och ställde ledare till förfogande för gymnastik, bordtennis, bollspel och simning. Dessutom startades gymnastik för pensionärer på pensionärshemmen och lek och gymnastik för synskadade barn. Det kan därför sägas att handikappidrotten, genom Korpens initiativ fick en kraftig puff framåt. Efter något år räknade kommittén omkring 300 aktiva deltagare.

Korpen

Vid starten för Riksmarschen 1955 poserar Tore Westeman,
Eric Andersson, Torvald Dahlgren och Harry Larsson

Antalet anslutna företag ökade så sakteliga under dessa år -1960 var 129 korporationer medlemmar och den ekonomiska omslutningen översteg för första gången 10000 kr, vilket ansågs vara mycket pengar på den tiden. En del sektioner hade dock problem, tex företagsgymnastiken, där beklädnadsindustrins nedgång medförde bortfall av företag. Den vanliga motionsgymnastiken i Boråsbadet blomstrade dock och fick ökad anslutning.

Korpen

Boråskorpens ordförande Tore Westeman mottager Kungakannan 1959 av Carl-Albert Andersson med riksombudsman Henry Ohlson som åskådare

Korpen utvecklades positivt

Att Boråskorpens verksamhet kunde utvecklas så positivt, som den gjorde under åren fram mot 60-talet, berodde till stor del på förståelse från de större boråsföretagen, som släppte till personella och ekonomiska resurser till Korpens verksamhet. Framförallt gällde detta de större arrangemangen. Men också på att stadens tidningar ställde upp med reklam och publicitet. Borås Tidning gav sitt stöd åt korpidrotten, bla genom att vara medarrangör i "Fältstafetten". Annars fanns det nog hos en hel del korpare en viss avundsjuka mot den "civila" elitidrotten, som man ansåg gynnas både av pressen och de kommunala myndigheterna. I botten låg väl också de ännu olösta problemen med Rikskorpens förhållande till Riksidrottsförbundet. Problem, som skulle komma att lösas först fram på 70-talet. Ett påfallande drag för korparbetet under pionjäråren var de täta personliga kontakterna med Rikskorpen. Eftersom den lokala administrationen var beroende av frivilliga krafter, var det titt som tätt nödvändigt med stöd och råd från Stockholm.

Korpen

Glada damer granskar en fråga i "Damernas fönsterrond" 1961

1961 gjorde Korpen reklam för sig genom en egen monter på utställningen "Friskare fritid" i Boråshallen och arrangerade samtidigt både ett bilrally och en tipspromenad med sammanlagt ca 2 000 deltagare. "Damernas fönsterrond" blev detta år ett jättearrangemang med omkring 5 000 deltagare, men så hade man också fått ihop en synnerligen förnämlig prissamling. I anslutning till "Sparbanksveckan" hade man sedan 1960 arrangerat en "Sparbankspromenad" som efter en blygsam start det året, fick en rekordartad anslutning följande år, då den gick under mottot: "Lär känna din stad" och samlade hela 5 100 deltagare.

Korpen

En av förgrundsgestalterna under uppbyggnadsåren var Arne Perbring

Konsolidering och översyn

1962 kan betecknas som ett mellanår för Boråskorpen men med två remarkabla händelser "Djurparkspromenaderna", två till antalet i den populära parken, som räknade nära 10 000 deltagare och överenskommelsen med De Vanföras Riksförbund, som innebar att handikappverksamheten övertogs av denna organisation. Totala antalet starter inom Boråskorpens verksamhet var detta år större än någonsin förut, över 75 000, men det hjälpte ändå inte Boråsarna i tävlingen om Kungens Kanna, där Borås den här gången fick en blygsam placering. Åren 1964-65 kännetecknas av en viss stagnation inom några sektioner, dock ej bandyn, som hade en rekordsäsong samt frilufts- och tipspromenaderna, vilka som vanligt samlade många deltagare. Ett arrangemang, som under alla dessa år samlade många deltagare och stor publik i Ramnaparken, var Fältstafetten. 1967 var emellertid ett otursår för tävlingen. Dels måste den, på grund av ändrad inryckningstid för de värnpliktiga, flyttas från vår till höst, dels måste man ändra bansträckningen för cykelsträckan i allra sista stund efter direktiv från Länsstyrelsen. I själva verket blev detta sista året för Fältstafetten, inte just på grund av dessa svårigheter, utan därför att ledningen för I15 inte ansåg sig kunna ställa upp med tillräckligt antal värnpliktiga för tävlingens genomförande. Ett beklagligt faktum, som vållade besvikelse bland många. En variant av tävlingsformen återkom senare som Kypestafetten.

Korpen

Bandyserierna på Kypesjön hade rekorddeltagande i mitten av 60-talet

Korpen får konsulent

1968 blev en vändpunkt i Boråskorpens historia, då frågan om en fast anställd konsulent för admimistration och propaganda utåt, äntligen kunde lösas. Vid överläggningar mellan Borås stad, Boråskorpen och Rikskorpen löstes problemet på det sättet, att Korpen fick löfte från staden om anslag till hälften av lönen för konsulenten, medan Rikskorpen skulle svara för den andra hälften. Förbundets ekonomiska omsättning tog, som en följd av det ökade anslaget ett skutt uppåt - från ca: 23 000 kr 1965 till över 50 000 1969. Antalet anslutna korporationer började åter stiga efter ha legat på samma nivå ett antal år - i slutet av år 1969 noterades de till 139.  Några av tillskotten hade kanske samband med de för Boråskorpen lyckade aktiviteterna under det året - SM i familjemotion med anledning av Rikskorpens 25-årsjubileum och den riksomfattande "Wasamarschen". I FM-tävlingarna blev Boråsfamiljen Jörnéus slutsegrare och i den knäckebrödsfinansierade Wasamarschen blev Boråskorpen bästa lokalförbund. Man introducerade en tävlingsform för stadens företag, där det gällde att samla flest interna starter under 1969. Segrare det första året blev Ellos. Ett antal år framåt från 1969 arrangerades över hela Sverige "Fullmäktigecyklingen", som avsåg att stimulera vanliga "lekmän". Vintern 1969 var ganska kall och snörik och Boråsarna bidrog med över 2 500 starter till den svenska segern över Norge i motionstävlingen på skidor. Sverige vann för övrigt denna skidkamp fem år i rad, medan Norge var bäst åren 1974-76. Från och med 1969 förde Boråskorpen en noggrannare statistik över antalet starter inom den samlade verksamheten, och som en följd av de ökade resurserna visade de följande åren en stor ökning. 1969 redovisade man omkring 123 000 starter, följande år omkring 163 000 och 1971 omkring 215 000.

1970-talet

Det var framför allt de stora och arrangörskrävande propagandaaktiviteterna, som tillförde de höga startantalen. Olika friluftspromenader, i samarbete med Sparbanken, Bilkåristerna och Motormännen, gav tillsammans ca 17 000 starter 1970. Samma år hade man nära 10 000 starter i skidlandskampen och 2 300 i en kampanj, som kallades "Skridsko till tusen" . Men även de traditionella idrottsgrenarna började visa bättre siffror. Detta gällde speciellt friidrotten och bowlingen. I den sistnämnda sektionen hade man rekorddeltagande i seriespelet 1971 och samma år startade pensionärsbowlare från Borås för första gången i Riksserien för pensionärer. I den serien nådde boråsarna i fortsättningen många framgångar. I friluftspromenaderna under 1971 registrerades över 30 000 starter och boråsarna bidrog effektivt till att Sverige besegrade Finland i årets motionslandskamp, som gällde "gå, lunka, löp 5 km".

Korpen

De "ledande"  flickorna i Boråskorpens gymnastiksektion i början av 60-talet

Borås stads 350-årsjubileum

Borås stad firade sitt 350-årsjubileum 1972, och Korpen fick ett extraanslag på 25 000 kr för speciella aktiviteter under jubileumsåret. Dessa medel användes huvudsakligen inom sektionerna för cykel, ergometri, friluftspromenader och skidor. Nära 35 000 starter uppnåddes i dessa speciella arrangemang, men man nådde inte ända fram till målsättningen 350 000 starter för den samlade verksamheten utan stannade på siffran 269 366, ändå ett mycket gott resultat. Antalet anslutna korpidrottsklubbar steg detta år till 143, och resultaträkningen visade för första gången en omsättning på över 100 000 kr, närmare bestämt 120 000 kr. Den största uppmärksamheten väckte kanske ändå Boråskorpens gymnastiksektion, som 1972 fick den fina utmärkelsen, tidningen Arbetets "Guldkorp" . I bowlingens riksserie vann herrlaget högsta serien överlägset och dessutom vann andralaget sin serie och damlaget belade andra platsen i den högsta riksserien. Bordtennisen hade under de första åren på 70-talet kunnat registrera allt större uppslutning till sina serier och tävlingar - så t ex hade man 1974 650 deltagare i en propagandatävling på hösten. 1973 hade man för första gången anordnat en korpstafett i terränglöpning tillsammans med Björkehovs IS vid föreningens stuga ute i Granbäcken. 1974 startades nya sektioner i volleyboll och badminton. Vintern det året var dålig och skidsektionen kunde inte genomföra några arrangemang, men sommaren och simningen var desto bättre och i kampanjen "Simma sommaren till mötes" avlades nära 4 000 prov.

Korpen

Från starten 1975 har Kypestafetten varit ett evenemang
med både roande och spännande inslag

Många livaktiga sektioner

En "Nordisk Motionsdag" anordnades i oktober 1974 och Boråskorpen blev bästa korpförbund i vårt län, men totalt segrade Finland i den landskamp, som var ett led i tävlingen. Norge kom ännu längre efter. Sammanlagt rapporterade Boråskorpen över 204 000 starter, men det påpekas i årsberättelsen, att det ej funnits möjligheter att räkna eller rapportera all aktivitet. Storkommunen Borås hade bildats i januari 1974. 1975 bildades nya sektioner för ungdomsidrott och squash. Friluftssektionen lockade med "Sparpromenaden", "Tomtepromenader" och "Äggpromenader" . Sammanlagt hade man över 40 000 starter i dessa promenader. 1975 var första året som "Kypestafetten" arrangerades i terängen runt Kypesjön. Tävlingen var på sitt sätt en efterföljare till den avsomnade "Fältstafetten" , men utan dess militära prägel. Starten blev mycket lyckad - 67 5-mannalag ställde upp och flera tusen åskådare bevittnade tävlingen. Följande år hade antalet deltagande lag stigit till 86 - väl att märka var det redan från början fråga om både herrlag och damlag.

Korpen

"Äggpromenader" har alltid varit ett uppskattat inslag i Korpens friluftsverksamhet 

Korpen och Riksidrottsförbundet

1974 var ett märkesår i korpidrottens historia i Sverige. Vid en extra förbundsstämma med Rikskorpen beslöt man efter många års grubbel och diskussioner att ansöka om medlemskap i Riksidrottsförbundet. I juli 1976 trädde medlemskapet i kraft. Antalet anslutna korporationer hade nu passerat 200, närmare bestämt var det i början av 1975 228 st. Om vintern 1976-1977 säger skidsektionen i årsberättelsen, "äntligen har vi fått uppleva en riktig snövinter" . Det betydde, att man återligen kunde satsa på en skidstafett ute vid Björkehovsstugan - den hade tagits upp som ordinarie programpunkt vintern 1970, men inställts flera år på grund av dålig snötillgång. Nu startade emellertid 31 lag i tävlingen. Det startades nya sektioner i minigolf och innebandy. Bowlingsektionen rapporterade att det deltog 182 lag i de olika serierna den säsongen, ett annat rekord var Kypestafetten 1977 som slog nytt rekord med 110 lag på startlinjen, varav 17 var damlag, vilket är ett bevis på att damerna mer och mer började göra sig gällande i korpidrotten.

Kampanjernas år

Antalet anslutna korpidrottsklubbar gick det året över 300 och kampanjerna, både de riksomfattande och de lokala, var många. En hette "Aktiv semester" och pågick under semestertid på Saltemads camping, Alidebergsbadet och Kypegården. Man erbjöd alla såväl turister som boråsare, ett stort urval av aktiviteter från båtuthyrning, motionsgymnastik samt olika turneringar, till underhållning av olika slag. 24 367 starter gjordes under denna relativt korta period. På hösten pågick kampanjen "Oktobermotion" med över 6 000 deltagare och under vintern hade man tillsammans med kommunens skidklubbar en propaganda för skidsporten "Skida rätt på eget sätt" med över 15 000 starter. En lyckad kampanj i Borås på våren 1978 var orientering och starterna uppgick till över 9 000. Under maj månad bedrev man en motionspropaganda under mottot "Majmotion" och uppnådde över 41 000 starter, det bästa resultatet i Sverige. Som inte all denna aktivitet var nog, ställde Boråskorpen upp som huvudansvarig för en motionslandskamp mellan Borås och den finska vänorten Mikkeli. Över 41 000 starter gjordes av boråsarna och därmed besegrade man ganska eftertryckligt sina finska vänner. "Prima liv" startades av Rikskorpen i samarbete med RF, de stora fackföbunden, Arbetsgivareföreningen, KF och Folksam. Kampanjen var inriktad på tre mål: Bättre kost, mera motion och aktivare fritid. Tidigare år hade man flyttat kansliet till nya lokaler på Getängsvägen, vilka erbjöd en rymligare och bättre arbetsmiljö. Hösten 1978 bildades en "motionssektion". Totalt blev verksamhetsåret ett nytt rekårdår med 301 000 starter och med sådana uteaktiviteter som Kypestafetten och 24-timmarsloppet på skidor, som verkliga höjdpunkter. Kypestafetten samlade 204 lag och över 1 000 deltagare, 24-timmarsloppet 1 080 skidåkare, som tillsammans avverkade 1 200 mil. "Aktiv semester" fortsatte 1978 på Saltemads camping med en speciell semestervärdinna och ett stort utbud av aktiviteter. Man förstår att trycket på ledare och kansli ökade mer och mer, om man ser till det ökade antalet anslutna korpidrottsklubbar, år 1979 uppgående till 330.

Korpen

Gamla som unga ställde upp i 24-timmarsloppet 1978

1980-talet

En antydan om hur många frivilliga ledare, som behövdes till de stora arrangemangen får man, om man konstanterar att till Kypestafetten 1980 behövdes över 100 funktionärer. Så var också deltagarantalet rekordartat, 236 lag och därtill en publik på ca: 8 000 personer. Men man nöjde sig inte med det nuvarande publika arrangemangen utan gick vidare med ett "Stadslopp", I vilket Borås Tidning var medarrangör. Detta hölls första gången i september 1979, och följande år hade det utvecklats till en verklig magnet både för idrottare och publik. 80 8-mannalag ställde då upp i staffetloppet och polisen uppskattade, att över 10 000 åskådare kantade gatorna. Den sk "Trimorienteringen ", i vilken Korpen samarbetade med orienteringsklubbarna i kommunen, drog till sig många deltagare både 1979 och 1980 och blev därmed en mycket effektiv propaganda för sporten. Sammanlagt räknade man med över 21 000 starter. Nya arrangemang 1980 var "Motionsmaran" ett 11-kilometerslopp, som avverkades en aprillördag i full snöstorm, men ändå fullföljde 250 deltagare. Nytt för året var ett "12-timmarslopp" på cykel - då hade man också otur med vädret - men i hällande regn och på leriga vägar fullföljde ändå 51 lag med sammanlagt omkring 500 cyklister. 1980 genomfördes också en "Spänstkamp" mot vänorten Mikkeli under 2 veckor, med samma utforming som 2 år tidigare. Denna gång segrade våra finska vänner ganska överlägset, trots att man fick ihop över 30 000 starter i Borås. En orginell idrott, också med finsk anknytning, introducerades av friidrottssektionen hösten 1979, nämligen stövelkastning.

Korpen

Aprilvintern 1980 avskräckte ej deltagarna i "Motionsmaran" 

Boråskorpen 40 år

Boråskorpen firade 40-årsjubileum 1980 och detta gjordes inte bara med födelsedagsfest utan även med ett nytt handlingsprogram för 80-talet. Under 1981 tillkom tre nya sektioner, nämligen curling, pausgymnastik och biljard. På kansliet arbetade nu 3 personer inklusive motionskonsulenten. Antalet anslutna korporationer var uppe i 324. Den ekonomiska omsättningen översteg 500 000 kr. Kypestafetten sommaren 1981 slog alla tidigare rekord med inte mindre än 257 deltagande lag. Korpen bjöd 1982 på 2 nyheter, en skidkamp mot Örebro, där boråsarna fick vidkännas en knapp förlust och "Toarpsrundan" på cykel med mål i Dalsjöfors. Men det var de invanda aktiviteterna, som samlade mest deltagare och publik såsom Kypestafetten med över 350 lag och Stadsloppet med 145 8-mannalag och 10 000-tals åskådare.

Korpen

Var är min cykel ? - Kypestafetten 1982

1982 flyttade man till Sparregatan. Antalet sektioner var nu uppe i 26. I pengar räknat började omsättningen nu närma sig miljonen. Trots att korpidrotten vunnit allt större omfattning i slutet av 70-talet och början av 80-talet, ansåg man sig på riksplanet kunna konstantera, att endast 20-25% av befolkningen motionerade någorlunda regelbundet. Boråsarna siktade framåt mot år 1985, då Rikskorpen skulle fylla 40 år och avsluta jubileumsåret och "Prima Livkampanjen" under mottot "Prima Liv året om". Nya initiativ detta år var utseendet av "Årets Korpklubb" i Borås, en utmärkelse till den korporation, som visat störst motionsaktivitet under året. Primiärsegrare för år 1982 blev LM Ericsson. 24-timmarsloppet på skidor, som firade 5-årsjubileum, höll på att kappsejsa i dimma och blötsnö på Kransmossen men genomfördes trots allt på delvis uppskottade spår.

Korpen

Linnémarschen över "Västgöta fjällar" gick i sol och vackert väder 1982

Linnémarschen, som sedan några år anordnats av Korpen och Hestra IF gemensamt, hade över 1 300 deltagare, vilka konsumerade mängder av kalorier eller vad sägs om 4 500 bullar, 3 500 smörgåsar och 700 liter blåbärssoppa. Motionsmaratonloppet bytte namn till "Kransmossenloppet" och flyttades i enlighet därmed från Kypesjön till Kransmossen, där man kunde erbjuda 2 olika banor, 11 resp 5 km. Kypestafetten slog deltagarrekord snart sagt varje år, och 10-årsjubiléet samlade 325 lag att jämföras med startårets 68 deltagande lag.

Korpen

Bastufrämjandets gamla anläggning vid Kypesjön - en idyll

I tävlingen mellan korpklubbarna om den största aktiviteten segrade, såväl 1983 som 1984, Wäfveribolaget. Antalet anslutna korporationer varierade under de första åren på 80-talet runt 310-320. Den ekonomiska rapporten från 1984 visar för första gången en omsättning överstigande miljonen och avspeglar framför allt de ökade personalkostnaderna. Personalen uppgick nu till 6 anställda, inklusive serveringspersonalen på Kransmossen.

Korpen

24 april 1985 var sista dagen för Boråskorpens gymnastik i gamla Boråsbadet

Nya sektioner med rivstart

Sektionen kunde för 1984 rapportera gymnastik på 50 arbetsställen med ca: 1 300 deltagare. Boråskorpen medverkade för första gången i ett gammalt välkänt arrangemang, nämligen "Västgötaloppet". 1987 var Kransmossens idrottsplats färdig och korpfotbollen kunde flytta dit.

Korpen

I PM-sektionens verksamhet har curlingen blivit mycket populär

 Damernas ansiktsuttryck vittnar om spänningen i spelet.

En sektion, som trots problem och att den var nystartad, ändå kunde visa framsteg, var curlingen. Sektionen genomförde kurser och regelinstruktioner för intresserade korporationer och lyckades samla lag för seriespel i 3 divisioner. "Aktiv Semester", arrangemangen under 2 sommarmånader på Saltemads camping, lockade många till deltagande - bl a redovisade man nära 8 000 starter i kanotpaddling. Som vanligt de senaste åren låg man en bra bit över 300 000 starter i den samlade verksamheten och som flitigaste korporation belönades Länsarbetsnämnden med titeln "Årets Korpklubb".

Kvinnorna vinner insteg

Historik23

Vid årsmötet 1986 fick Boråskorpen sin andra kvinliga ordförande,
Ingegerd Nyborg. Damerna på årsmötet firade på sitt speciella sätt.

Det traditionella Stadsloppet ökade antalet deltagande damlag rekordartat och så debuterade "Tjejloppet Lady Lufsen". Detta var ett Stadslopp på 10 km med start och mål i Stadsparken. Man hade räknat med maximalt 500 deltagare men fick revidera dessa siffror, ju närmare man kom den aktuella majdagen. 1 217 damer genomförde loppet. Det blev alltså något av en succé, för vilken naturligtsvis även medarrangörerna IK Ymer och Borås Tidning hade förtjänsten. En ny sektion och därmed en ny sport dök upp på Korpens program 1986, dvs boule. Redan från början samlade man 20 lag till seriespel och medverkade också i en stadstävling med Göteborg. I samarbete med pensionärsorganisationerna startades också seriespel i curling med 14 deltagande lag. 1986 års korpklubb blev en nykomling i korpsammanhang, nämligen Bostadsrättsföreningen Brotorp. Antalet samlade starter inom Boråskorpen blev något mindre detta år men var fortfarande en bit över 300 000.

Om oss tennis

Tennissektionens livliga verksamhet illustreras av Lena Anderén och Mats Romell i en dubbelmatch

Ökade gjorde däremot deltagandet i tennissektionens serie. "Tjejloppet" visade sig vara en magnet med stor dragningskraft, ty deltagarantalet från premiäråret fördubblades, vilket innebar att över 2 000 damer kom till start en vacker majdag. Vädrets makter gynnade även 24-timmarsloppet på skidor detta år, som samlade 104 lag, vilka avverkade en totalsträcka på över 2 700 mil, mer än halva jordens omkrets. Vintern behagade strejka 1988, åtminstone i dessa trakter, med påföljd att såväl 24-timmarsloppet som Västgötaloppet på skidor måste inställas. Som ersättning för det sistnämnda loppet lyckades emelertid Korpen i samarbete med Äspereds IF och Tvärreds IF ordna en tävling på 2 banor, där det fanns tillräckligt med snö, trots att tävlingen även då höll på att regna bort.

Om oss tjeloppet

Ett överväldigande intryck ger starten av tjejloppet från Sven Eriksonsgatan
Loppet har vuxit till det största årliga arrangemanget i Borås.

Bättre tur med vädret hade man i maj, då "Tjejloppet" gick av stapeln. Nytt deltagarrekord, över 2 500 startande, och massor med åskådare kunde noteras. En lyckosam sektion detta år var simningen, som noterade ett stort antal starter i kampanjen "Höstsimmet" och "Simma med Korpen" på vårkanten. Korpens startsiffror, över 14 000, överensstämmer väl med Stadsparksbadets rekordsiffror i fråga om totala antalet badande.

Om oss vattengympa

Vattengympan" är en av de stora aktiviteterna inom Korpen med 500 deltagare per vecka

Året före 50-årsjubiléet - 1989

Det sista året inför Boråskorpens 50-årsjubiléum har varit en fortsättning på den uppåtgående kurvan som varit så tydlig i korpens verksamhet. intresset för långlopp har under många år ökat. Tjejloppet i Borås startade med ca: 1 200 deltagare, 1989 var antalet ca: 3 400. Det blev en stor folk- och familjefest med tusentals pappor, pojkvänner och barn, som hejade fram sina kvinnor.

tjeloppet 2

Magdalena Lorentzon går i mål som segrare i stadsloppets mixedklass - laget är Hestraklint

Vattengympan har verkligen blivit "inne". Det är inte bara att det är på modet, utan det är också ett hälsosamt behov. Intresset bara ökar och det är nu upp emot 500 deltagare varje vecka. Fotbollen är en av de verkligt stora motionsgrenarna och omfattar ca: 120 lag med omkring 1 200 spelare. Damtennisen ökade under året till 16 lag. Herrlagen står i kö för att få vara med. En ny sektion har startat under detta år - en biljardsektion. Boråskorpen fick således sin 24:e sektion. Snön, som helt uteblev, gjorde att såväl 24-timmars som Västgötaloppet inställdes 1989.

Fotboll

Både boll och spelare har fått större utrymme, när korpfotbollen flyttat till Kransmossen

Fotboll

Intensiv kamp om bollen vid en match på Kransmossen


 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 


 

 


 

 

 


Uppdaterad: 2016-06-07 21:15
Skribent: Jana Belohlavek

Prenumeration nyhetsbrev


Aktuellt i Korpen Väst

 

I samarbete med

Sisu_Webb

 

 

 

 

 

 

 

 

Postadress:
Korpförening Borås - Korpen
Allégatan 59
50337 Borås

Kontakt:
Tel: 033-12 04 10
E-post: This is a mailto link

Se all info